KÖlna
Text: Erik Forslund
Foto: Dan Forslund
Många frågar sig varifrån ordet ”Kölna” härstammar. Ordet förekommer i samband med Bodarnes traditionella midsommarfest, där festplatsen anges vara belägen vid Kölna i Bodarne. Nedanstående är ett försök att, i någon mån, reda ut begreppen.
Självförsörjande gagnsingar
I början av 1900-talet var befolkningen i Gagnef, i mycket hög grad, självförsörjande. Man framställde det mesta själv – endast det oundgängligaste fick köpas. Sålunda tillverkade man sin måltidsdryck. Till detta behövdes malt, och här kommer Kölna in i bilden. Man torkade maltet i en kölna.
I början av 1900-talet var befolkningen i Gagnef, i mycket hög grad, självförsörjande. Man framställde det mesta själv – endast det oundgängligaste fick köpas. Sålunda tillverkade man sin måltidsdryck. Till detta behövdes malt, och här kommer Kölna in i bilden. Man torkade maltet i en kölna.
Film från Kölna, från Boandagen 2015
”Kölneförening” bildades
År 1905, närmare preciserat datum finns ej tillgängligt, beslöts vid sammanträde att fastställa stadgar för Bodarnes ”Kölneförening”. Föreningen bildades i form av andelsbolag. Sammanlagt 18 personer tecknade 53 andelar (lotter) á kronor fem. Sammantaget 265 kronor. Utdelning beslutades med jämna mellanrum till delägarna. Sålunda beslöts exempelvis den 9:e maj 1931 att en utdelning á kronor 1:50 skall göras innan kassan överlämnas till nästa föreståndare. En tankeställare för oss i dagens samhälle.
År 1905, närmare preciserat datum finns ej tillgängligt, beslöts vid sammanträde att fastställa stadgar för Bodarnes ”Kölneförening”. Föreningen bildades i form av andelsbolag. Sammanlagt 18 personer tecknade 53 andelar (lotter) á kronor fem. Sammantaget 265 kronor. Utdelning beslutades med jämna mellanrum till delägarna. Sålunda beslöts exempelvis den 9:e maj 1931 att en utdelning á kronor 1:50 skall göras innan kassan överlämnas till nästa föreståndare. En tankeställare för oss i dagens samhälle.
Torkades genom eldning
Byggnaden ”Kölnan” är belägen omedelbart söder om nuvarande festplats, uppförd i slänten vid nedfart till Västerdalälven. Murad i tegel, cirka 3,5X3,5 meter i fyrkant och cirka 3,5 meter hög. Å ena sidan längst ner är en gjutjärnskamin inmurad. Cirka en meter ovanför byggnadens golv är ett finmaskigt järngaller inmonterat, där maltet placerades för torkning. Under gallret är således ett gjutet rum, och där reglerade man värme för torkning genom eldning i gjutjärnskaminen. Ett par mindre ventiler finns upptagna i rummet. Ovanför gallret finns en dörr, och därifrån kontrollerades torkningsförloppet.
Byggnaden ”Kölnan” är belägen omedelbart söder om nuvarande festplats, uppförd i slänten vid nedfart till Västerdalälven. Murad i tegel, cirka 3,5X3,5 meter i fyrkant och cirka 3,5 meter hög. Å ena sidan längst ner är en gjutjärnskamin inmurad. Cirka en meter ovanför byggnadens golv är ett finmaskigt järngaller inmonterat, där maltet placerades för torkning. Under gallret är således ett gjutet rum, och där reglerade man värme för torkning genom eldning i gjutjärnskaminen. Ett par mindre ventiler finns upptagna i rummet. Ovanför gallret finns en dörr, och därifrån kontrollerades torkningsförloppet.
Blötläggning före torkning
Maltet framställdes av råg, som blötlagts i specialtillverkade större tråg av trä. Rågen var mogen för torkning då den löpt ut tillräckligt, det vill säga groddar växt ut i tillräcklig mängd och storlek. Det tog omkring en vecka från blötläggning tills rågen var färdigutlöpt och skulle torkas i kölnan. Torkningsproceduren tog upp till tre dygn i anspråk och som regel var det någon äldre kvinna som skötte det hela. Torkningsförloppet kontrollerades genom kontinuerlig omrörning. Första dygnet var viktigt, då måste omrörning ske minst en gång i timmen. Maltsmaken var sötaktig och god, och kölnan var många gånger ett kärt tillhåll för byns barn, då godis på den tiden var en bristvara.
Maltet framställdes av råg, som blötlagts i specialtillverkade större tråg av trä. Rågen var mogen för torkning då den löpt ut tillräckligt, det vill säga groddar växt ut i tillräcklig mängd och storlek. Det tog omkring en vecka från blötläggning tills rågen var färdigutlöpt och skulle torkas i kölnan. Torkningsproceduren tog upp till tre dygn i anspråk och som regel var det någon äldre kvinna som skötte det hela. Torkningsförloppet kontrollerades genom kontinuerlig omrörning. Första dygnet var viktigt, då måste omrörning ske minst en gång i timmen. Maltsmaken var sötaktig och god, och kölnan var många gånger ett kärt tillhåll för byns barn, då godis på den tiden var en bristvara.
Upphörde utan beslut
Kölneföreningens stadgar fastställdes år 1906, men första sammanträdet är daterat den 8:e januari 1913 varför man kan antaga att kölnan togs i bruk först då. Sista noterade sammanträdet är daterat den 29:e april 1949. Något beslut om nedläggning finns ej noterat. Verksamheten har upphört utan att något beslut därom fattats.
Kölneföreningens stadgar fastställdes år 1906, men första sammanträdet är daterat den 8:e januari 1913 varför man kan antaga att kölnan togs i bruk först då. Sista noterade sammanträdet är daterat den 29:e april 1949. Något beslut om nedläggning finns ej noterat. Verksamheten har upphört utan att något beslut därom fattats.